Oj vad jag är sölig på att uppdatera, men ärligt talat vet jag inte riktigt hur jag skulle kunna prioritera att blogga.
Nåväl, hittade en artikel på Growingpeople, vet inte hur jag kunnat missa den eller så har jag läst den för väldigt längesen. Den var i alla fall bra! Jag tycker om att läsa och se hur saker och ting inte alls behöver vara som jag har fått lära mig från vår kultur. Pappa ska jobba, barn ska ha eget rum och spjälsäng och så vidare. Tycker det går utmärkt att göra som det känns naturligt istället och tydligen finns det fler!
Det började med Ditt kompetenta barn om jag minns rätt. Tror det var Hannes Holm som uttalade sig i någon av de där gravidtidningarna vi köpte, han sade något om att han läst den nu när barnen var stora och verkligen önskade att den hade funnits när de var små.
Jag tycker om Jesper Juuls synsätt, det känns så självklart när jag läser böckerna att det ju är så det måste fungera. I alla relationer, mellan föräldrar och barn och mellan vuxna. Att utgå från sig själv och att lära sina barn det, att inte bara reagera utan agera, inifrån och inte för den kortsiktiga belöningens skull.
“Konsten att säga nej med gott samvete” gillar jag, den handlar om vikten av att vara sig själv och att vara autentisk (som vanligt med Jesper Juul), och vikten av att värna om sina egna gränser och värderingar i kommunikationen med sina barn (och andra nära relationer). Jag rekommenderar den hur som helst varmt, vare sig du tycker du har lätt att säga nej eller inte, Jesper Juul är kul att läsa och jag tycker det finns mycket tänkvärt och motiverande i att läsa boken!
“Nära föräldrar” har jag bara hunnit börja på men den verkar också bra, handlar om att bära sina barn, samsovning och om anknytning. Vi sover ju allihop i samma säng så det känns kul att läsa mer om vad samsovning kan ge för ens barn i form av trygghet och anknytning. Roligt som lite “pepp” när vi själva har valt att sova tillsammans i en säng och bära Sam mycket i sjal och sele hellre än att skjutsa honom i vagnen.
Tydligen är kvinnor av evolutionen skapta så att de har bättre förmåga att hålla koll på ett spädbarn medans män (som ju är skapta för att jaga bisonoxar) saknar den förmågan och därmed bidrar med en ökad olycksfallsstatistik i form av fallolyckor från skötbord och liknande.
Dessutom skrämmer min röst och mina dasslockshänder barn, så är det ju bara av naturen.
Jag vet inte, den här kvinnan är skrämmande. Hur kan någon vara så fruktansvärt inskränkt, blind, döv och rabiat. Hon verkar dessutom inte riktigt kunna argumentera för sin sak, allt hon lägger fram försvarar hon med att “det är ju så”. Sen undrar jag vad hon har för utbildning egentligen, hon pratar bara om att hon har utbildning men hon berättar inte vilken.
Det har varit lite tyst här nu ett tag, jag trodde nog faktiskt jag skulle ha skrivit något men det finns liksom andra saker att pyssla med som känns både viktigare och intressantare.
Det är i alla fall skitspännande att ha en till person i familjen, jag kan sitta en hel dag och bara titta på alla nya ansiktsuttryck och lyssna på alla nya ljud.
Det händer nya saker hela tiden, just nu är det att le och prata som gäller verkar det som, tidigare har det varit mycket lyftande av huvud (stort och tungt när man är liten). Sova har visst varit mindre intressant ett tag men nu sover vi här i soffan med katten.
Lustigt ändå att ingen dag är den andra lik när vi gör ganska samma saker varje dag